Finansiella risker

De huvudsakliga finansiella risker som Investorkoncernen är exponerad för är marknadsrisker, framför allt aktiekursrisk men även ränterisk och valutarisk. Andra finansiella risker som Investorkoncernen är exponerad för är kreditrisker, likviditetsrisker och finansieringsrisker.

Marknadsrisker
Med marknadsrisker avses risken för värdeförändring i ett finansiellt instrument på grund av fluktuationer av aktiekurser, valutakurser eller räntor.

Aktiekursrisk
Investors största risk är aktiekursrisken. Koncentrationen av aktiekursexponeringen finns framförallt inom kärninvesteringarna. Den långsiktiga ägarfilosofin gör att något mål för aktiekursrisker, som påverkas av kortsiktiga fluktuationer, inte är definierat. Aktiekursrisker för de noterade kärninvesteringarna säkras inte. Även investeringarna i EQT-fonderna är delvis exponerade för aktiekursrisk.

Valutarisk

Valutaexponering i investeringar
Då majoriteten av de noterade kärninvesteringarna är noterade i svenska kronor finns det en begränsad direkt valutakursrisk i dessa som påverkar Investors balansräkning. Däremot förekommer valutaexponering i kärninvesteringar som är noterade på utländska börser eller har utländsk valuta som prisvaluta. Därtill kommer indirekta valutakursrisker då flertalet av de noterade kärninvesteringarna har internationell verksamhet.

De rörelsedrivande dotterföretagen, är exponerade för valutakursrisk genom sina internationella verksamheter och i de investeringar som görs i utländska bolag. Även investeringarna i EQT-fonderna är exponerade för valutakursrisk.

Ingen regelbunden valutasäkring görs av investeringar i utländsk valuta då investeringshorisonten är längre än tre år och valutafluktuationer antas ta ut varandra över tiden. Denna valutasäkringspolicy är föremål för kontinuerlig utvärdering och avsteg från policyn kan göras om det bedöms fördelaktigt ur ett marknadsekonomiskt perspektiv. Valutakursrisker avseende investeringar i tradingverksamheten minskas genom valutaderivatkontrakt på portföljnivå.

Valutaexponering i överskottslikviditeten och skuldportföljen
Valutakursrisk i överskottslikviditeten till följd av placeringar i utländsk valuta säkras genom valutaderivatkontrakt. Valutakursrisken till följd av upplåning i utländsk valuta hanteras bland annat genom att lånen växlas till svenska kronor med hjälp av valutaswapkontrakt.

Valutaexponering i transaktioner
Investors riktlinje är att framtida kända kassaflöden i utländsk valuta som överstiger ett visst motvärde ska valutasäkras genom valutaterminer, valutaoptioner eller valutaswappar.

Valutaexponering på grund av nettoinvestering i utlandsverksamhet
Den valutaexponering som finns i och med att investeringar har gjorts i självständiga utländska dotterföretag betraktas som en omräkningsrisk och inte en ekonomisk risk. Den uppstår i samband med att den utländska nettoinvesteringen räknas om till SEK vid bokslutstillfället i koncernen och redovisas i omräkningsreserven i eget kapital. Valutaeffekter från nettoinvesteringar neutraliseras delvis av upplåning i motsvarande utländsk valuta.

Ränterisk

Överskottslikviditeten och skuldportföljen
För överskottslikviditeten, som är exponerad för ränterisker, är målet att samtidigt som ränterisken begränsas, maximera avkastningen inom ramen för de fastställda riktlinjerna i riskpolicyn. Dessutom eftersträvas en hög finansiell flexibilitet, för att kunna tillgodose uppkommande behov av likviditet. 

På skuldsidan hanteras ränterisken genom att Investor strävar efter en räntebindningstid, inom ramen för uppsatta limiter och instruktioner i riskpolicyn, som syftar dels till att ge flexibilitet att förändra låneportföljen i takt med investeringsaktiviteter och dels till att minimera lånekostnaden och volatiliteten i kassaflödet över tiden.

För att säkra sig mot ränterisker (avseende både verkligt värde och fluktuationer i kassaflödet) i skuldportföljen använder sig Investor av säkringar genom derivatinstrument.

Kreditrisk
Med kreditrisk avses risken att en motpart eller emittent inte kan fullgöra sina åtaganden gentemot Investor. Investor är exponerat mot kreditrisk framförallt genom placering av överskottslikviditeten i räntebärande värdepapper. Kreditrisk uppkommer även till följd av positiva marknadsvärden i derivat (främst ränte- och valutaswappar). I syfte att minimera kreditrisken finns givna ramar för exponeringen gentemot enskilda motparter.

I syfte att ytterligare begränsa kreditrisken i ränte- och valutaswappar och andra derivattransaktioner upprättas avtal med motparter enligt International swaps and Derivatives association, Inc. (ISDA), liksom nettningsavtal.

Likviditets- och finansieringsrisk
Med likviditetsrisk avses risken att inte kunna uppfylla betalningsförpliktelser som en följd av otillräcklig likviditet eller svårigheter att ta upp externa lån eller att finansiella instrument inte kan avyttras utan avsevärda merkostnader.

Likviditetsrisken i treasuryverksamheten reduceras genom att hålla löptiden på placeringar av kassan upp till två år samt att förhållandet kassa och kreditlöften/korta skulder ska vara högre än ett. Placeringar av likviditeten görs på depositmarknaden och i kortfristiga räntebärande papper med låg risk och hög likviditet, det vill säga med en väl fungerande andrahandsmarknad, vilket möjliggör konvertering till likvida medel vid behov. Likviditetsrisken i tradingverksamheten begränsas via limiter satta av styrelsen.

Finansieringsrisk definieras som risken att finansiering inte kan erhållas, eller att den endast kan erhållas till ökade kostnader, som en följd av förändringar i det finansiella systemet. För att begränsa effekterna av refinansieringsrisker tilllämpas limiter och instruktioner bland annat avseende genomsnittliga löptider för upptagna lån. Dessutom eftersträvas att sprida låneförfallen jämnt över tiden.

investor pattern